1829-1901 se  Related Paintings of august malmstrom :. | ett fortroende | Alvalek | kvinnomotiven | ang med violetta blommor | Vava vadmal |
Related Artists:
john scarlett davis
John Scarlett Davis (1 September 1804 - 29 September 1845), or Davies, was an English painter of the first half of the nineteenth century. Davis was born in Leominster, the son of James Davis, a watchmaker; Scarlett was his mother's maiden name. At the age of eleven, Davis won an award from the local society for the encouragement of the arts. He was educated at the Royal Academy of Art School in London, and began exhibiting his works at the annual Royal Academy shows in 1825. He was influenced by the work of his contemporary, Richard Parkes Bonington. Davis painted portraits, landscapes, and church interiors, and developed a distinctive specialty in painting the interiors of art galleries. His picture The Interior of the British Institution Gallery (1829) records a collection of Old Masters. His watercolor of the collection of Benjamin Godfrey Windus (1835) shows the Turner pictures on the walls. (John Ruskin studied those Turners while writing his Modern Painters.) Davis painted the interiors of the Louvre as well. Between 1842 and 1845 he was commissioned to draw copies of the paintings in the collections of the British royal palaces. Davis painted scenes on the Continent during his travels there. He was in Florence in 1834, and Amsterdam in 1841. He painted the interior of the Uffizi Gallery. Davis's later years were marred by alcoholism and spells of imprisonment. His posthumous reputation suffered as a result. Davis's name is almost identical to that of John Scarlett-Davies, a modern video artist and director.
eric bogislaus skjoldebrand
1873-1888 Swedish Artist.
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.